I måndags åkte jag direkt till gömstället på hemväg från jobbet, lätt som en plätt tänkte jag när jag såg vad som fanns att välja på i form av gömställen. Jag letade både här och där, inne o ute, men tjii.
Skymningen gjorde att jag åkte hem för att hämta en ficklampa och byta till mer lämpliga kläder.
Uppbådade även lite sökhjälp i form av Filbunke och Nutta. Vi letade igenom området men det blev resultatlöst även denna gång.
Susade iväg ett SMS-rop på hjälp till ägaren, som f.ö. bor i Stockholmstrakten men åker hit för att ge oss en gömma ibland, möjligen pysslar han om sitt fritidshus här också.
Under tisdagen fick vi besked att gömman försvunnit, väldigt mystiskt om den skulle vara mugglad för det finns inte många utanför geocachingkretsen som vet var man letar och att det skulle vara en cointjuv som förirrat sig hit verkar också långsökt. Hur som helt, under torsdagen blev det kännt att en provisorisk burk fanns på plats så då blev det ännu en sällskapsresa.
Idag har jag varit skoterdåre och även gubbmulle (skogsmaskinvisning i Lungre motorstadion).
Inne hos nyöppnade skoterhandlaren träffade jag på Weldion, han som var så aktiv förra året med bl.a. en massa grottcachar. Han hade fullt upp med jobb så det blev inte mycket tid över till caching för honom heller. Kul att träffas även om det blev lite hastigt, vi var ju båda ute i skotertittarärende.
När man ändå var i trakten blev det så att vi svängde in för att kolla efter Wroom Wroom 4, sedan vi slutat lura oss själva med hinten var den enkelt hittad. Det går bättre om man dekrypterar!
Senare under dagen blev det några minuter över till ännu en burk, denna gång inne i stan.
Blåsippeskogen hittades snabbt men samtidigt slumpartat innan Android-manicken bestämt sig för var nollan var. Så nu är det redan två burkar hittade i oktober.För övrigt sympatiserar jag med slow-caching-rörelsen (om det finns en sådan) dvs hellre kvalitet framför kvantitet. Men de här FTF-rycken man får går nog inte bort riktigt.
