Fick en ingivelse att jag skulle offra en riktig fulvädersdag på geocaching. Började så smått fundera under lördagskvällen att om det blir aningen mindre regn under söndagen så kan man faktiskt gå på en skogspromenad. Mitt i bästa planeringen försvann strömmen så det var bara att gå å lägga sig. Tanken på ett par, eventuellt, ologgade burkar från förra helgens event hade mognat till sig under natten så det var bara packa och dra iväg.
Cachen vid sjön Rången visste jag att den var loggad men det fanns en viss möjlighet att få FTF:a två burkar längre bort som inte var nät-loggade så jag ställde in mej på en rejäl skogspromenad.
Längs okända skogsvägar tog jag mej snabbt till parkeringskoodinaterna. Sista biten såg vägen nästan torr ut så kanske, kanske jag hade prickat rätt i mina amatörmeteorologiska observationer. Inte riktigt, skulle det visa sig.
Bäst jag gick där kom jag att tänka på Farbror Frej när han tömde ur en mjölpåse: Häll-vete ...... va stenigt det var här.
Jag var alltså på väg till tre Rosangen-cachar i Helvetesbrännans naturreservat vars främsta egenskap är att det är stenigt och kuperat. Jag utgick från Jämtlandssidan och gick mot väster och sydväst, om detta var den bästa vägen lär jag säkert få reda på .... nån gång. Det lär ju finnas gradskillnader i helvetet också men vad jag förstår måste man gå den sämsta biten även om man kommer från Ångehållet. Fast man kanske skulle delat på utflykten och kommit från båda hållen - vad vet jag.
Rången passerades förra vintern när Skoterdårarnas förening åkte från Alby mot Bensjö/Bräcke, om vi passerade Kniptjärnen var jag inte helt säker på förrän jag kollat spåret när jag kom hem.
Inom reservatet är det nu en skoterled markerad och där, mellan västra Rången och Kniptjärn var stigen väldigt fin med breda plank att gå på.
Vid loggningen av cachen vid västra Rången gick solen i moln, både bildligt och bokstavligen, det fanns nämligen ett namn i loggboken. Samtidigt som jag försökte ta in det mentalt så kom första riktiga störtskuren och den höll i sig en bra stund under min vandring mot Kniptjärnen. Nåväl, det är sånt som händer, att man luras genom att någon "glömmer" logga sin FTF alltså.
Nu visste jag vad som gällde och det var bara fikastunden vid tjärnen som hägrade. Efter en snabb loggning var det skönt att gå inomhus för att få sig lite kaffe å smörgås, väldans gott kan jag erkänna efter knappt fem kilometers vandring.
Sen var det bara att styra iväg hemåt samma väg jag kommit och det gick riktigt bra, fast jag inte hade någon FTF som lättade stegen men regnandet höll sig, i stort sett, borta och det är ju alltid något.
