Underhållning

På att-göra-listan har det en tid funnits en resa till Visjön och cachen där. Jag har, genom div rapporter, anat att något varit fel med den gömman. När förmiddagens regn dragit bort blev det hastigt bestämt att nu var det dags att dra till fjälls.
En ny burk har varit klar sen en tid, en vanlig plastburk har fått en plåtlåda som tyngd för att undvika att cachen försvinner igen. Jag har nämligen trott att burken blåst bort eftersom det kan bli skapligt drag där runt vindskyddet. Kan väl tillägga att buren torde vara cachingvärldens fulaste.
Ett tips sade att man för att undvika bompengen i Glen skulle ta med cykel, och så fick det bli. Från bommen till cachen är det cirka 5,5 km, lånar man en nyckel för 50 kr är det fortfarande 3 km att gå. Med geocachingcykeln gick det att cykla hela vägen fram till cachen.

När jag cyklat en stund mötte jag en kvinnlig cyklist som väl måste ha cyklat från, typ Höglekardalen, om hon inte bara gjort en rundtur i grannskapet. Otur om hon varit och kollat efter cachen i Visjön tänkte jag.

Efter att ha lagt burken på samma ställe som den blev lagd i början av mars 2005 var det dags att fika. Det såg ut att komma en regnskur så jag gick in och fikade inne. Gott att fika och vila en stund efter cykelturen.
Så småningom var det dags att dra hem. Precis när jag packat och skulle gå fick jag syn på några blad på väggen bredvid fönstret. Där var loggarna ur den förlorade loggboken tillsammans med den Cache Note som hörde till. Nu tätnade mystiken, har någon tagit burken men varit så snäll att lämna innehållet inne i stugan?
Ok, det har ju funkat såhär också men meningen var ju att cachen skulle ligga ute så jag la delarna av loggboken i den nya burken tillsammans med den nya loggboken så nu finns det 1,5 loggböcker där. Det finns även noteringar från fiskare/mugglare som passat på att skriva lite om sin fiskelycka.

Cykelturen hem gick snabbt och galant lite i kamp med annalkande regn. En kilometer från bilen blev det regnrock på och när jag klev in i bilen mullrade åskan. När jag kom till Galåbodarna regnade det så hårt att det knappt gick att köra.
Och då var det inte heller läge att försöka ta den multi som finns där.

Vind i seglen

Precis när man funderar på att växla över till Skoterdåre dyker det upp en ny burk inom räckhåll. Det började dåligt med att jag missade varningssignalen från mobilen att nåt var på gång. Dryga två timmar senare blev det desto mer brådis att bege sig till Handsjön eller Handlake Village som byn även kallas. Bandet Takida har som bekant en del av sina rötter här.
Det började skymma så man fick skynda långsamt längs Losjövägen, skulle en älg titta ut ur buskaget så lär man ha den i bilen så skogtrångt som det är bitvis.

När jag närmade mej Handsjön drog jag igång mobilens geocachingprogram, det skulle bli första riktiga testet av Android-appen c:geo (vid förra testet var ju gömman lite off side).
Jag valde kompassläget och det verkar riktigt bra, mäter t.o.m. avståndet på centimeternivå!
Nu ska man väl inte lita på det för det beror ju som vanligt på en massa saker om det är riktiga uppgifter, noterade det bara som en kul grej. Det var dessutom ganska uppenbart var burken kunde finnas så nån större test av precisionen blev det aldrig.
Funktionen att logga direkt i fält funkar bra utan omväg via Field Notes som i det gamla progget från Trimble.

Tilläggas kan att programmet ständigt utvecklas och uppdateringarna kommer ganska ofta men är ändå det bästa just nu för Androidlurar.

Idag har Geocaching kommit med sin officiella version av Android-app men jag misstänker att det är/ska bli en betal-app eftersom den inte finns på Android Market. Betalappar är inte tillgängliga ännu i europa, lanseras möjligen under oktober.

På hemväg från Handsjön kunde jag se hur arbetet med vindkraftverken fortskrider, tre verk hade fått vingar nu, den fjärde stolpen hade enbart maskinhus och den femte stolpen var tom så vitt jag kunde så i den tilltagande skymningen.
Och inga älgar såg jag men dom kanske såg mej.